En komplex person som har lyckats med konststycket att bevara monarkin och få statsskicket att kännas relevant ännu 2026. På Valborgsmässoafton fyller kung Carl XVI Gustaf 80 år.

Redan i augusti 1971 kom partierna överens om vilka uppgifter och vilken ställning rikets statschef fortsättningsvis kom att ha. Denna överenskommelse har kallats ”Torekovskompromissen”. Sverige har någon gång kallats “en republik med kung“. Kungen förväntas efter 1974 agera opartiskt i de officiella uppdrag han kommer att utföra. Den unge Carl Gustaf vädrade öppet sitt missnöje över sin kraftigt reducerade roll – han hade ingen lust att agera försäljare för Sverige. Ironiskt nog är kungen i dag noga med att betona näringslivets intressen på officiella resor utomlands och omger sig i hög grad av näringstoppar.

Kungens tidiga livshistoria är ofta berättad. Han var en efterlängtad prins och tronföljare efter fyra systrar som inte hade rätt att ärva. Idyllen krossades nio månader senare när Carl Gustafs pappa omkom i en flygolycka. Det blev brått för den unge kronprinsen att tränas till kung efter sina åldrade företrädare. Kronprinsen visade sig inte vara en studiebegåvning. Hans farfar, kung Gustaf VI Adolf – högt aktad för sina akademiska kunskaper – var djupt oroad och delvis på hans initiativ röstades det om höjd myndighetsålder för kungen i Riksdagen, från 21 till 25 år. Det fanns även oro kring att kronprinsens intressen mestadels rörde sig kring nöjen. ”Han var en levnadsglad ung man med många idéer. I början var han också mycket blyg och hade svårt att få kontakt”, har före detta adjutanten Ulf Björkman, nu avliden, berättat för mig.

Kungen hade visserligen inte hunnit med en omfattande utbildning när han som 27-åring uppsteg på tronen. Men som Åsa Linderborg noterar i sin biografi om kungen, var han tämligen välformulerad och reflekterande kring sin roll redan som kronprins. Trots det vädrade republikanerna morgonluft i det politiska klimatet som rådde under 1970-talet.

Så kom Silvia Sommerlath, som efter kungabröllopet 1976 tystade hela den republikanska rörelsen i Sverige under flera år framöver. Hon är en oerhört karismatisk person och gick dessutom in med hull och hår för att professionalisera sin drottningroll, och i förlängningen monarkin. Där kungen ibland kan framstå som tvär i mötet med press eller allmänhet är drottningen mer diplomatisk och tillmötesgående. Lyckligtvis delar dottern och efterträdaren, kronprinsessan Victoria, dessa egenskaper. Kronprinsessan har också ärvt sin pappas starka ansvars- och pliktkänsla gentemot ämbetet. “Hon är ännu mer ambitiös”, berättade kungen nyligen om sin dotter i en intervju med SvD. ”Förbereder sig kolossalt inom olika områden”.

Kung Carl Gustaf har ingen omedelbar talang för att uttrycka sig eller att få människor att öppna sig. En omvittnad envishet påverkar ibland omdömet. Han har deklarerat att han inte ångrar något – inte ens uttalandet om Brunei ”som ett mer öppet land än något annat man kan tänka sig”.

Kungens styrka däremot ligger nära hans valspråk, ”För Sverige – i tiden”. Ursprungligen handlade det om en önskan att vara en modern monark, men på senare år har ”i tiden” alltmer handlat om framtiden. Kungen har i decennier talat om miljön, långt innan det blev en het politisk fråga. Han återkommer till att han ”ser framtiden med tillförsikt” och pekar ofta på framsteg inom läkekonsten, kommunikation och teknologi som ska ta oss framåt. I mångt och mycket delar han den här pragmatiska livssynen med sin brittiska motsvarighet drottning Elizabeth med make, vars livsmotto ”just get on with it” blev allmänt känd genom Netflix-serien The Crown.

Kung Carl Gustaf tillför med sin personlighet en viktig pusselbit till det statsskick som är så tyngt av historia och traditioner – framåtsträvandet. Kanske är det en av faktorerna att han lyckats med konststycket att bevara monarkin och få statsskicket att kännas relevant ännu 2026. Men det kostar på. “Det är tungt, det är tungt. Det tror jag alla känner som har ledande befattningar och aldrig är lediga”, sa kungen i SvD-intervjun inför sin 80-årsdag.

Kung Carl Gustafs mamma, prinsessan Sibylla, intervjuades av Allers 1969, och talade förhoppningsfullt om sin sons framtid som kung, något hon aldrig fick uppleva.

Han är inget läshuvud. Men man kan vara en bra människa för det. Och jag hoppas att han blir en bra människa. Och ursäkta en mor om hon säger: Det är viktigare att han blir en bra människa, en harmonisk och lycklig ung man än att han blir kung. Och om han blir vad han fostrats att bli – då tror jag också att han blir en bra kung. Därför att han är så mycket människa.