Vid den danske tronföljaren prins Christians 18-årsmiddag ikväll gör en ny generation kungligheter entré på den internationella kungliga arenan.
När den norska arvprinsessan Ingrid Alexandra blev myndig förra året samlades ett stort antal av Europas yngre tronföljare i samband med galamiddagen på Slottet i Oslo.
Den som förut trodde att pampiga tiaror tillhör det förgångna misstar sig – holländska Catharina-Amalia och Elisabeth av Belgien var nästintill drottninglika i sina hårsmycken. Prinsessan Catharina Amalia hade valt ett av sin mammas favoritsmycken, en stjärntiara som tidigare tillhört drottning Emma av Nederländerna, systerdotter till drottning Sofia av Sverige-Norge.
Inför sin egen 18-årsdag berättade prinsessan Catharina-Amalia i boken Amalia om sin passion för kungliga smycken: ”Jag älskar tiaror. Visa mig en tiara, och jag vet var den kommer ifrån. Jag känner igen alla Europas tiaror. Jag brukade låna min mammas smycken.” Tidigare i år bar hon för andra gången den majestätiska rubin- och påfågelstiaran – ursprungligen buren av drottning Wilhelmina.
Prinsessan Ingrid Alexandra av Norge själv bar ett nätt pärldiadem som hon fått i gåva av sin pappas släktingar. Smycket var från en början en gåva till prinsessans farfars mormor, den glada, omtyckta men också radikala och raka prinsessan Ingeborg av Sverige.[1] Ingeborg var född prinsessa av Danmark, så det är inte alls förvånande om prinsessan Ingrid Alexandra väljer just detta smycke till kvällens galamiddag i Köpenhamn.
Smycken kan alltså symbolisera de band som finns mellan olika länderna, men det är inte det enda sättet det sker på. I dag tilldelades prins Christian av Danmark inte bara danska Elefantorden av sin farmor dronningen – av kung Harald av Norge mottar han också storkorset av St Olavs Orden. Orden instiftades 1847 av Bernadottekungen Oscar I av Sverige och Norge och är uppkallad efter Olav den Helige, Norges nationalhelgon.
I dag blir prins Christian på allvar en del av det kungliga internationella nätverket. ”Ett stort ansvar”, säger prinsen själv om sin kommande roll.
[1] Noren Isaksen, Trond (2023), Ingrid Alexandras arv, Bonnier Norsk Forlag, Oslo