Kungliga familjens äldsta, Marianne Bernadotte, grevinna av Wisborg, har gått bort, i sitt 101:a levnadsår.

Marianne Bernadotte gick under fredagen bort lugnt och stilla på äldreboendet i Stockholm där hon levt de senaste åren, omgiven av sina närmaste. Det berättar hennes dotter för TT. Marianne var från 1961 gift med kung Carl Gustafs äldste farbror, greve Sigvard Bernadotte, fram till hans död 2002. Hon efterlämnar en dotter, fyra barnbarn och fyra barnbarnsbarn.

Marianne Lindberg föddes den 15 juli i Helsingborg som dotter till Helge Lindberg och Thyra (född Dahlman). Efter föräldrarnas skilsmässa växte hon och brodern upp hos mamman, som hon såg som sin främsta förebild i livet: “den modigaste människa jag mött“, skrev Bernadotte i sina memoare. “Kanske var vi litet ängsliga att något skulle hända henne. Ingen av oss talade mycket om tomrummet efter far, men säkert kände vi det ändå var och en på sitt sätt.” Var modern en ansvarsfull förälder, sägs fadern varit mer konstnärlig, och Marianne ärvde hans passion för teater.

Efter realexamen blev den 17-åriga Marianne Lindberg anställd som tandsköterska men fick vid sidan av arbetet roller vid Fredriksdalsteatern i Helsingborg. Lusten att stå på scen vaknade på allvar till liv och Lindberg sökte in på Dramatens elevskola – och kom in. Till studiekamraterna hörde bland andra Jarl Kulle, Ingvar Kjellson och Meta Velander.

Marianne blev kvar på teatern i elva år, fram till dess att Dramaten skulle totalrenoveras. Hon fick arbeta med storheter som Alf Sjöberg, Ingmar Bergman och Inga Tidblad. “En fantastisk tid“, har hon själv sagt.

1947 träffade hon på Hotel Royal i Stockholm kärleken i diplomatsonen Gabriel “Toto” Chang, sedermera direktör och uppfinnare inom medicinteknik. Under en dans med honom sparkade Marianne av sig sina obekväma skor, och kunde sedan inte hitta dem. “Det visade sig sedan att Toto hade gömt mina skor innan han själv försvann från festen, berättar Marianne i sitt sommarprogram 2014. “Var det kanske ett raffinerat sätt att få träffa någon igen?” Paret gifte sig året därpå och fick tre barn – bara en dotter lever i dag. “Sorgen. Sorgen finns alltid kvar“, medgav hon senare. Äktenskapet med Toto Chang varade i tio år men vänskapen levde kvar till och med Tchangs död 1981.

I slutet av 1950-talet mötte hon kungssonen Sigvard Bernadotte i Båstad. Kärleken slog ned som en bomb och kom att innebära ett helt annat liv. Marianne fick lämna teatern. “Om vi nu ska bo ihop vill jag nog äta middag med dig om kvällarna” ska Sigvard ha sagt men, tillade Marianne, “i mitt tycke var det skönt att slippa kvällsarbete.”

Livet i den kungliga familjen kom inte att innebära ett liv i bakgrunden för Marianne Bernadotte, Grevinna af Wisborg. Hon, med sitt intresse för det vackra, blev en uppmärksammad person i veckopressen och 1985 utsedd till en av världens bäst klädda kvinnor. Inför sin svärfar kungens 80-årsfirande stiftade hon bekantskap med Erik Mortensen, chefsdesignern för Balmain. De kom att utveckla ett syskonförhållande, med ett nära samarbete som varade fram till hans död 1998.

Mariannes engagemang har dock sträckt sig långt bortom premiärer och vackra kläder. Under 1960-talet var hon med och lanserade permobilen. Hon har även engagerat sig i frågor som rör funktionsnedsättningar och dyslexi och läste parallellt under 1970-talet till kulturvetare. Dessutom initierade hon och maken en konstnärsfond som sedan hans 75-årsdag 1982 delat ut stipendier till unga konstnärer.

Under senare delen av 1900-talet lade pressen stort fokus på Sigvard Bernadottes kamp för att återta sin prinstitel. “Är det ändå inte jag som ligger bakom Sigvards envetna, orädda mångåriga kamp“, frågade sig Marianne i sina memoarer, “sanningen däremot kan vara sådana ryktens värsta fiende”. De mångåriga skriverierna ledde till att relationen med kungafamiljen under slutet av Sigvards liv blev ansträngd. Först vid millennieskiftet sågs återigen paret Bernadotte vid kungliga sammankomster igen. Vid kungaparets silverbröllop 2001 gjorde kungliga familjens grand old man Sigvard, med Marianne vid sin sida, sin final i offentligheten. Ett halvår senare gick han bort.

I samband med kronprinsessans bröllop drogs ett streck över forna tiders misshälligheter då drottning Silvia med kort varsel bjöd in Marianne till förfestligheterna på Drottningholm. Under alla år har hon dock varit en gärna sedd gäst vid släktbegivenheter i kungafamiljen och varit med vid i stort sett alla kungliga bröllop och dop alltsedan dess.

I nära 60 år har Marianne arbetat för att lyfta Sverige och för att förbättra människors livsvillkor. Om något var hon den ideala prinsessan, även om hon aldrig formellt fick titeln.